CT-dosimetri

Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker

Medicinsk radiofysik

Datortomografiska undersökningar bidrar till en ökande andel av kollektivdosen från röntgenundersökningar. För att optimera dessa undersökningar krävs väl definierade dosbegrepp och standardiserade mätförfaranden. Syftet med utbildningen är att ge sjukhusfysikern fördjupad kunskap om de grundläggande dosbegreppen, hur de mäts och hur kalibrering av använda mätinstrument (pennjonisationskammare) utförs samt hur mätta storheter (computed tomography dose index, dose length product) kan översättas till riskrelaterade mått som effektiv dos. Storheter med koppling till bildkvalitet som känslighetsprofil och rörströmsanpassning förklaras; metoder att mäta känslighetsprofil och hur fantom kan användas för att studera rörströmsanpassningens inverkan på bildkvalitet demonstreras. Problem med att överföra de etablerade dosbegreppen och mätmetoderna till moderna tomografer av multidetektor- och konbeamformat (MDCT resp. volym-CT, VCT) belyses. Radiologens krav på bildkvalitet diskuteras samt exempel på hur optimeringsarbete på klinisk nivå kan bedrivas genom samverkan mellan olika yrkeskategorier ges.

Legitimerade sjukhusfysiker

I mån av plats erbjuds kursen även för andra intresserade yrkesgrupper t.ex. medicintekniska ingenjörer, biomedicinska analytiker, radiologer, röntgensjuksköterskor.

Datortomografin (computed tomography, CT) står för en växande andel av kollektiv dosen från röntgendiagnostiska undersökningar och dess användning ökar för närvarande. Optimering av diagnostiken är därför angelägen. Rätt genomförd dosimetri är en grundförutsättning för optimeringsarbetet. Den andra hörnstenen i optimeringsarbetet är att besvara frågan vilken bildkvalitet/information som är nödvändig för att lösa den diagnostiska uppgiften. Målet för denna kurs är dosimetrin men kursen kommer också att ge en översiktlig information om kraven på bildkvalitet och hur dessa påverkar patientdoserna. Behoven som kursen vill täcka beskrivs under rubrikerna nedan.

Dosimetrin vid datortomografi bygger på ett antal applikationsspecifika storheter som

”computed tomography dose index”(CTDI) och ”dose length product” (DLP). Det är viktigt att sjukhusfysikerna har goda kunskaper om dessa begrepp och deras tillämpning i optimeringsarbetet. Kursen vill ge svar på följande frågor:

De begrepp/storheter som används inom dosimetri vid diagnostisk radiologi är inte entydiga och används på olika sätt i olika sammanhang och av olika rapportörer. Detta är olyckligt då resultat av dosmätningar ska jämföras. ICRU och IAEA har arbetat fram ett system av begrepp och en nomenklatur, som ska avhjälpa denna brist. IAEA ger under år 2005 ut en Code of Practice, som också ger praktiska anvisningar av mätprocedurer för att standardisera mätningarna. Kursen kommer att ge en presentation av detta standardiseringsarbete vad gäller såväl definitioner, nomenklatur som mätförfarande. Det är viktigt att sjukhusfysikern tidigt tar del av detta arbete och börjar tillämpa det i vardagen.

CTDI mäts i regel med en lång jonisationskammare, så kallad pennjonisationskammare. Kalibrering av dessa jonkammare görs idag på olika sätt, vilket kan ge stora diskrepanser i kalibreringsfaktorer. Den kalibreringsfaktor som följer instrumentet från fabrikanten stämmer ibland inte med kalibreringsfaktorn från nationella standardlaboratoriet. Kursen vill informera om de olika sätt att kalibrera kamrarna som förekommer så att sjukhusfysikern kan bedöma de osäkerheter som kalibreringen medför vid dosmätningar.

Känslighetsprofilen anger hur stor del av patienten i z-led som verkligen avbildas för en bestämd snittjocklek medan dosprofilen anger stråldosens storlek för samma snittjocklek.

Normalt används fantom som innehåller vinklade ramper av aluminium med kända dimensioner för bestämning av känslighetsprofilen. Det nya Catphan 600- fantomet har även en sektion speciellt framtagen för bestämning av känslighetsprofil för multidetektor-CT.

Det finns idag endast en utrustning som används för samtidig mätning av dos- och känslighetsprofil. Den har konstruerats och använts vid flera examensarbeten vid Radiofysik i Umeå. I ett examensarbete under 2004 har en dosprofilmätare tagits fram av RTI Electronics och Radiofysik i Göteborg. Dosprofiler kan även bestämmas genom mätning med TL- dosimetrar.

Bredden påstrålfältet har tidigare kunnat bestämmas med hjälp av direktröntgenfilm, men då det inte längre alltid finns framkallningsmaskiner på röntgenavdelningarna måste nya metoder användas. En sådan kan vara att använda en bildplatta. En relativ strålfälts bredd kan bestämmas genom mätningar med pennjonisationskammare.

För- och nackdelar med de olika metoderna att bestämma dos- respektive känslighetsprofil samt hur de kan appliceras vid multidetektortomografer diskuteras och belyses praktiskt under kursen.

Det är viktigt för sjukhusfysikern att sätta sig in i frågor kring bildkvalitet och hur bra/tillräcklig bildkvalitet ska kunna uppnås. Vilka är radiologens krav på bildkvalitet? Hur påverkar olika typer av rekonstruktionsalgoritmer bildkvalitet som kontrast och brus som är av betydelse för radiologens behov? Hur ska sjukhusfysikern kunna göra välgrundade val av de möjligheter till variation som erbjuds av fabrikanterna?

Vilket samspel behövs mellan radiologer, sköterskor och fysiker vid optimeringsarbetet? Hur bör arbetet på kliniken bedrivas? Dessa frågor är viktiga men långt ifrån klara att besvaras. Vid kursen kommer dessa frågor att kort belysas genom möte med radiolog och röntgensjuksköterska som arbetar med optimeringsproblem inom CT. Barnundersökningar kräver särskilda hänsyn med tanke på barnens större strålningskänslighet. Val av exponeringsparametrar vid barnundersökningar kommer att diskuteras.

Vid transmission genom tunnare (i tjocklek lika väl som i attenuering) kroppsdelar kan lägre rörström användas för att uppnåprojektionsdata av samma kvalitet som projektioner genom tjockare kroppsavsnitt.  Denna såkallade rörströmsanpassning är i första hand till för att reducera stråldoserna men kommer också att påverka bildkvaliteten beroende på hur rörströmsanpassningen genomförs. Det är därför viktigt att sjukhusfysikern har kännedom om hur olika fabrikanter har löst rörströmsanpassningen. Exempel på olika lösningar och fantom som kan användas för att studera effekterna på bildkvaliteten kommer att ges.

13.00-13.15: Introduktion                                          Gudrun Alm Carlsson/Anne Thilander Klang

13.15-14.30: Grundläggande begrepp                         Magnus Båth

14.30-15.00: Kaffe/frukt          

15.00-16.00 : Internationellt standardiseringsarbete    Gudrun Alm Carlsson

16.00-16.30: Kalibrering av pennjonkammare Gudrun Am Carlsson

08.30-10.20: Kalibrering i praktiken.

                    Orsaker till variationer i                           Lars Herrnsdorf           

                   kalibreringskonstanten                        Jan Erik Grindborg

                                                     Anne Thilander Klang

10.20-10.50: Kaffe/frukt

10.50-11.35: Assessment of effective dose                   Hans-Dieter Nagel

11.35-11.40: Bensträckare

11.40-12. 25: Automatic exposure control, AEC          Hans-Dieter Nagel

12.25-14.00: Lunch

14.00-14.45: Rörströmsanpassning påolika CT            Michael Sandborg

14.45-14.50: Bensträckare

14.50-15.35: Dose pitfalls with MSCT                          Hans-Dieter Nagle

15.35-15.50 :Introduktion till demonstrationerna          Anne Thilander Klang

15.50-16.15: Förstärkt fika inför kvällspass

16.15-20.00: Demonstrationer i tre grupper   

                     Dosprofilmätare                           Lars Herrnsdorf

     Dos-och känslighetsprofilmätare              Göran Wickman/Peter Hägglund

     Catphan 600 och dosprofil på bildplatta   Magnus Båth, Kerstin Ledenius

                      Anne Thilander Klang

09.00-09.15: Genomgång av demonstrationer Anne Thilander Klang

09.15-10.00: Strategies for protocol optimisation          Hans-Dieter Nagel

10.00-10.30: Kaffe/frukt

10.30-12.00: Vad vill man se i bilden? Hur väljs   Åse Allansdotter Johnsson

                     undersökningsparametrarna?     Helén Milde

                     Radiolog och rtg-ssk berättar

12.00-13.30: Lunch

13.30-14.15: Optimering av undersökningar    Anne Thilander Klang

14.15-15.00: Optimering av barnundersökningar          Kerstin Ledenius

15.00-15.30: Kaffe/frukt

15.30-16.00: Summering             Gudrun Alm Carlsson

                    Anne Thilander Klang

Väl genomförd dosimetri vid CT-undersökningar är en av två viktiga hörnstenar i optimering av dessa undersökningar. Optimering är angelägen dåCT- undersökningar är doskrävande och mer än andra röntgenundersökningar bidrar till befolkningsbestrålningen. Den andra hörnstenen i optimeringen är kravet på bildkvalitet som ocksåkommer att belysas.

Bochud FO, Grecescu M, and Valley J-F. Calibration of ionization chambers in air kerma length. Phys Med Biol, 46, 2477-2487, 2001.

Brenner D, Elliston CD, Hall EJ, Walter BE. Estimated Risks of Radiation- Induced Fatal Cancer from Pediatric CT. AJR, 176: 289-296, 2001.

Ed: Goldman LW. RSNA 2000 Syllabus. Categorical course in diagnostic radiology physics: CT and US cross-sectional imaging. ©2000 by the Radiological Society of North America, Inc. 820 Jorie Blvd, Oak Brook, IL 60523-2251, USA.

Hall P, Fransson A, Martens A, Johanson L, Leitz W, Granath F. Datortomografi hos barn beräknas öka antalet cancerfall; stråldos - och cancerfall - kan reduceras. Läkartidningen, 102, nr 4, 214-220, 2005.

Kalender WA. Computed Tomography. Publicis MCD Verlag Erlangen; 2000. ISBN 3-89578- 081-  2. 

Ed: Nagel HD. Radiation exposure in Computed Tomography. Radiation Exposure in Computed Tomography; Fundamentals, Influencing Parameters, Dose Assessment, Optimisation, Scanner Data, Terminology. 4th revised and updated edition. CTB Publications, D- 21073 Hamburg; 2002.

Ogden K, Huda W, Scalzetti E. M., Roskopf M. L., Patient size and x-ray transmission in body CT. Health Phys. 86(4):397-405; 2004.

Paterson A, Frush DP, Donnelly LF. Helical CT of the body: are settings adjusted for pediatric patients? AJR, 176: 297-301, 2001.

Föreläsningar och demonstrationer

Vetenskapliga artiklar och böcker för instudering innan kursstart meddelas via kursens hemsida. I förekommande fall föreläsningsanteckningar (power point- presentationer från föreläsningarna).

Inventera behovet av ökad kunskap i CT-dosimetri inom den egna verksamheten

Läs in utgivet kursmaterial

Återkoppla och reflektera över ovanstående inventering. På vad sätt har kursen bidragit till ökad förståelse och förbättringar i den egna verksamheten? Skriv en rapport som sänds in till kursledningen.

Publikation påkurssida av godkända rapporter enligt ovan.

Deltagarna uppmanas att hålla seminarium på hemmaplan samt informera om publikationerna från övriga kursdeltagare enligt punkt 10 ovan.

En mall för utvärdering finns inom IPULS. Denna kan användas och förändras vid behov.

Måndag 4 april 2005 kl 13

Onsdag 6 april 2005 kl 16

Sahlgrenska universitetssjukhuset

Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg

Fredag 18 mars 2005

3 500 kr exklusive moms

Kursavgiften inkluderar material, 2x lunch, fika och kursmiddag 4 april 

Deltagarna svarar själva för hotell- och resekostnader.  Hotellbokning sköts på egen hand. 

Max 30

Svenska och engelska

Torsdag 24 mars 2005

Närvaro vid samtliga utbildningsmoment samt godkänd kunskapskontroll

Kursintyg erhålles efter godkänd utbildning

Anne Thilander Klang

E-mail: anne.thilander-klang@vgregion.se, tel: 031-342 40 26

-

http://www.imv.liu.se/radiofysik/kurser/CTdosimetri.htm

De 30 först anmälda enligt målgruppen 

Torsdag 24 mars 2005

Utbildningen ingår i ett CPD-kursutbud för sjukhusfysikers vidareutbildning

En CPD-kurs i rekonstruktionsalgoritmer och påverkan på bildkvalitet planeras

Svensk Förening för Radiofysik, Svenska Sjukhusfysikerförbundet

Gudrun Alm Carlsson, Prof, IMV, LiU

Hans-Dieter Nagel, Dr.rer.nat, Philips forskningscentrum, Hamburg

Michael Sandborg, Docent, 1:e sjukhusfysiker, Universitetssjukhuset, Linköping

Anne Thilander Klang, Fil Dr, 1:e sjukhusfysiker, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Magnus Båth, Fil Dr, sjukhusfysiker, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Jan Erik Grindborg, föreståndare doslab, Statens Strålskyddsinstitut

Lars Herrnsdorf, radiofysiker, RTI Electronics, Mölndal

Kerstin Ledenius, Fil Mag, doktorand, Göteborgs universitet

Göran Wickman, Docent, 1:e sjukhusfysiker, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Peter Hägglund, ingenjör, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Åse Allansdotter Johnsson, Med Dr, överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Helén Milde, röntgensjuksköterska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Gudrun Alm Carlsson, Prof, IMV, LiU

Anne Thilander Klang, 1:e sjukhusfysiker, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Michael Sandborg, Docent, 1.e sjukhusfysiker, Radiofysikavdelningen, US, Linköping

Anmälan görs till: Anne Thilander Klang, anne.thilander- klang@vgregion.se, tel: 031- 3424026

Svenska Sjukhusfysiker Förbundet SSFF och Svensk Förening för Radiofysik SFfR

Bertil Axelsson, Docent, chefsfysiker, Växjö

Philips Hamburg bidrar med en kursbok ”Radiation exposure in Computed Tomography” (Ed by HD Nagel) som delas ut till alla deltagare.

Kursmiddag ingår i kursavgiften